Vinter utan snö...

Rassel rassel, första månaden avklarad. 

Vad har hänt sen jag skrev sist... året började inte så bra. Jag hade en förkylning som inte ville ge sig.

Det tog ett litet tag att komma igång. Motivationen var låg och frustration över att inte kunna komma igång med längdskidåkningen hängde över mig. 

Några sporadiska turer till "hemma-gymmet" i förrådet och en rejäl genomkörare på ett hotellgym fick bli starten på januari. Ett positivt besked blev att jag sprang på löpband i 5 km och ryggen höll. Så nu kommer jag sakta att kunna bygga upp min löpning igen under våren. 

Snön fortsatte att lysa med sin frånvaro, men så kom det en period med minusgrader och en del av spåret i Åbysäcken fick konstsnö. Så den 13 januari blev det världspremiär för mig på riktiga längdskidor. 

Längdskidor är inte ens i närheten av samma som att åka på slalomskidor. Något som jag är betydligt mer van vid. Jag var typ 2 år första gången.

Längdskidor är smala och hala. Tyngden ska ligga på innerskidan när du svänger och du måste trampa runt i svängen. Inte helt lätt att få styr på, dessutom så är ju hälen lös. 

Ändå hade jag ett mycket bra träningspass inklusive några praktvurpor. Med hjälp av de proffsiga tränarn från Linköpings skidklubb, där jag numera är medlem i, började jag få ordning på grundtekniken. 

Men det gäller ju att inte bara ha ordning på teknik när du ska staka och köra diagonalt. Rätt vallning är viktigt och det är ju en hel vetenskap. Glidvalla, fästvalla och gud vet vad.

Så nu är mitt förråd inte bara ett "hemmagym" utan även en vallningsbod. Många och långa stunder har spenderats med Gunde Svan och vallningstips på youtube och praktisk övning i "vallaboden". Jag börjar väl få ett litet hum om vad det handlar om nu. 

Jag har också röjt lite i förrådet så att jag får plats med att ställa upp min cykel på trainer. Så ett pass på cykel har det också blivit. Det var härligt att komma upp i sadeln igen. 

Men fokus får allt bli att slipa teknik i skidspåret inför Vasaloppet. Jag behöver planera in fler tillfällen än bara mina träningar på lördagar med skidklubben.

Jag har nu börjat mitt landsomfattande kringflackande i jobbet och skidorna är med. Så nu passar jag på att åka lite var stans. 

I förra veckan lyckades jag åka på ett tunt lager nysnö i Degerfors, på sina ställen mycket tunt. Det var intressant att köra utan spår, men den lokala skidklubben hade "pistat" fint. Blev lite sugen på att testa lite skate. Men jag har ju klassiska skidor, så jag lät bli. Bättre att öva på de klassiska teknikerna. Börjar sakteliga att få kläm på hur jag ska diagonala upp för lite brantare partier. 

Nu ser jag fram mot februari och mycket mer skidåkning. För mot slutet smäller det, Öppet spår 2018!